Svensk ordbok 2009, webbversion
[gåt`a]
verb gottade gottat
gott·ar●känna välbehag
särsk. för att man själv befinner sig i en behagligare situation än konkurrenter
psykol.JFRcohyponymmysa 2cohyponymmoja sig
han gottade sig åt rivalens fiaskohon satt inne och gottade sig medan de andra fick stå ute och frysagotta sig (åt ngt/att+V/SATS)sedan 1703Subst.:vbid1-172069gottande